Ta seden dit man kommer.. eller?

Helt klart är att jag kommer att vara en annan människa när jag så småningom kommer hem. Inte bara på grund av att jag hela tiden kommer säga: Åh ursäkta, jag kommer bara på det holländska ordet, jag har ju varit utomlands sååå länge nu! Avslutar självklart meningen med en svepande blick över alla som lyssnar med ett snett divigt leende på munnen. Nej, inte bara på grund av språket. När man har varit borta från sitt hemland en längre tid, så är det som att man glömmer av vad man tycker är normalt och vad som är lite mer udda! Kom till en insikt idag, jag var långt över gränsen för vad jag, i Sverige, hade tyckt varit normalt. För det första: Jag går med skor inne (vilket i sig kan ses som en självbevarelsedrift, eftersom risken att fötterna förfryser annars är stor.), för det andra jag häller chokladströssel på smörgåsen, sedan toppar jag med en skiva bröd på det och sen ja, nu kommer det... Jag plockar upp kniven och delar smörgösen på mitten! Jag har så vitt jag vet aldrig behövt dela en smörgås i två delar i Sverige, vad är meningen egentligen? Till råga på allt, har jag sett att mina byxor är några, otroligt viktiga, centimeter för korta, men å andra sidan gör det ju bara att jag passar in ännu bättre.

Å ena sidan blir jag lite skrämd hur lätt jag har gett upp mina älskade svenska seder(som till exempel att man inte behöver dela smörgåsen när man har passerat femårs ålder), men å andra sidan är det ett spännande expriment. Får väl se om jag efter sex månader här vandrar runt i träskor, med tulpaner i håret och det enda som kommer ur munnen är poänglösa skämt om belgare!