Vägen till Antwerpen

Hej!
Är framme i Belgien, är installerad och klar! Här kommer lite bakgrundsinformation om hur resan gick till.

Lördagen den 14 mars 2009 klockan 10.00 lämnade jag mitt trygga, välkända Onsala i den största bil, som jag någonsin åkt! Jag åkte nämligen med Christoph Godart (en rutinerad lastbilschaufför och fransman(i like, rutinerad fransman!)) Så guppandes i en lyxig lastbil, som var utrustad med det mesta, sovplatser, kaffekokare, öl(hmm=))lämnade vi den ena svenska staden efter den andra bakom oss. Hade ett kort stopp i Varberg för att lösa mina sista ekonomiska ärenden. Jag kan berätta också och håll i er(!) i fören där vi satt, (förmodligen är det bara på båtar det heter fören, men jag är lite orutinerad på lastbilsfronten, haha), så var det så högt i tak att till och med jag kunde stå upp och inte nå taket! Jag säger bara WOW!

Efter att ha lastat på färdigmat i Malmö var vi redo att åka till Trelleborg, där färjan avgår till Travermünde. Haken var dock att det var 5 timmar kvar innan båten skulle lämna hamn. Så lite käckt tänkte Cristoph och jag att vi går ner på stan i Trelleborg och kollar läget. Behövde ändå gå till Forex för att växla bort de sista svenska pengarna. Tji fick vi.. ALLT var stängt, klockan var halv tre på en lördag och alla skåningar satt väl inne och käkade spidekauga (spettekaka). Okej, jag erkänner.. Lindex, inspiration, mataffären och turkbutiken var öppen. Vilken resulterade i ett paket bröd och en ljuslykta till min nya familj.

Efter att ha blivit så besvikna på en av Sveriges mest skånska städer gick vi tillbaka till lastbilen.

Färjan, som för övrigt också var ett lyxåk, med middag, kaffe, frukost och egen hytt, hade väl inte så mycket att erbjuda. Eller jo alltså, det fanns ju bio och träningssal osv.. men folket var mest tyska pensionärer! Så vi åt och tog en öl och gick och la oss!

Vägen från Travermünde till Antwerpen bestod av två saker, regn och sömn. Genom hela Tyskland var det ösregn, vilket tillsammans med lastbilsgunget gjorde att jag somnade ännu fortare. =) Plötsligt säger Christoph att där är Antwerpen och då hade min hjärna nog inte ens lämnat Holland.