måndag 20 april 2009

Lyssna så hör du bättre!

Länge har jag levt på en tro att jag kan jobba med vad som helst och trivas. Det har liksom varit en självklarhet, lika självklart som att solen går upp varje dag. Hittils har jag jobbat i bokhandel, inom distribution, i barnvagnsaffär och en liten minikarriär i förlagsvärlden på Svenska mässan. Alla dessa uppdrag har var fantastiska på olika sätt, några är rankade högre än andra, men i stort så har jag trivts och haft kul.

Ändå har det varit något som skiljt roligt från roligt. Det handlar om inspiration, behållning och intresse. För det första har jag ett stort intresse av människor och jag tycker det är superkul att komma i kontakt med olika typer av människor. Det har jag fått möjlighet att göra i alla dessa yrken. För det andra tycker jag att det är viktigt att hela tiden lära mig nya saker och känna att jag utvecklas. När något jag får något av de två kriterierna så trivs jag.... ett tag. Får jag båda så är chansen stor att jag trivs och är lycklig ett längre tag.

Känner att mitt resonemang blir lite flummigt, men tillbaks till början. Min teori "jag kan trivas med vilket jobb som helst" är numera förkastad. Åkte hit till Belgien för att vara au pair, kände med en gång att det inte var något för mig. Långtråkigt, inga utmaningar och inga människor runt omkring mig. Detta säger jag inte på något sätt för att försöka rädda någon heder eller dölja någon skam för att jag "blev avsatt". Nej, för några sådana känslor har jag inte. När jag några veckor senare började på 't Bolleke kände jag direkt att pusselbiten, som låg så snett hos familjen, plötsligt nästan ramlade rätt. I hela kroppen kändes en lättnad av att jag var på rätt väg. Nu hade jag folk runt omkring mig och utmaningar så jag kunde bada i dem.

Den största utmaningen är språket. För mig är det en självklarhet att när jag gör något då ska jag göra det till 100% helst 110%. Det gör att utmaningarna blir större än vad de egentligen kan vara, men det är mitt sätt att jobba.

Så när det kommer stolta Antwerpenbor, som pratar och skämtar så fort och otydligt att jag hade behövt spela in det och spela upp det en 20 gånger för att förstå, då är det svårt att ge 110%. Plus att de efter alla "roliga" skämt beställer en öl jag aldrig har hört talas om. Svar som: Ursäkta herrn, men pripps går det bra? Nej, här dricker man Westmalle Trappist med Grenadine och självklart har varje ölsort ett eget glas, annars vore det väl för lätt.

Om jag fortsätter längre än ett halvår med detta yrke slår jag vad om att jag kan den grundläggande historien bakom varje ölsort. Helst varit och besökt bryggerier och så vidare, för nu har jag jobbat min andra helg och jag kan inte allt men det lär inte dröja länge. Det är ett slitjobb, man springer fram och tillbaka på terrassen, räknar pengar, tappar öl, häller upp cola och tömmer askfat.

Jag är verkligen supernöjd och glad att jag har provat detta, men det är inget jag kommer att göra i ett år. I alla fall inte på 't Bolleke.

Egentligen är livet lätt, alla svar finns inom oss. Allt vi behöver göra är att lyssna för att höra. Jag är idel öra! Du med??

1 kommentar:

  1. känner igen lite uttalanden här och där, stämmer det? Du är bara sååååååå bäst, igen!
    stolt är jag också över att du är så insiktsfull och inlyssnande! bra Snuttis! :-)
    kram Ann

    SvaraRadera